vad är värst?
Att få reda på saker som man blir helt chockad över, som egentligen legat i ens omedvetna hela tiden?
Jag vet faktiskt inte vilket som är värst, spelar nog ingen rll heller bara att man blir medveten om de saker som funnits långt i botten, där jag gömt massa obehagliga saker..
Näe usch de inte något som är enkellt med de här..
Önskar man kunde gå förbi bara men min tid att gömma sig är över, jag ska fram och jag ska blomma ut som en vacker blomma som ingen skådat tidigare..
Fylla dessa tomrum med viktiga saker och saker som förgyller min mänsklighet..
Näe nu blir de ett varmt bad och slappna av innan de blir dags att sussa..
kram
honey , har typ inga pengar på mobilen o har varit sjuk o hängig nåra dar - men vi ses i helgen eller hur? måste vi! saknar dig som faaan<3 PUSS
För mig är medvetenhet den rätta vägen att gå. Den kan vara tung, hemsk och inget man ens önskar sin värsta fiende. Lika fullt är det först när de energikrävande hemligheterna ”existerar”; är framme i ljuset och omnämnt vid ord som de går att hantera och så småningom ta sig igenom.
För en person att orka och våga ta dessa steg och visa sitt innersta främst för sig själv, är det för mig att anse som bland det svåraste som finns. Att ljuga för sig själv kan därmed te sig lättare än vad man vissa gånger kanske hade önskat, då att erkänna sanningen och återställa medvetandet till det de egentligen borde vara inte är fullt lika enkelt.
Du är på väg!
Gonatt vännen!
Du är och kommer att fortsätta vara en otrolig blomma!
Tack marta för dina djupa funderingar...
Jag blir glad att läsa de du skriver..
Du betyder oerhört mycket för mig.
Kramar
